Letar du efter snabba och effektiva sätt att gå ner i vikt eller behandla typ 2-diabetes? Du kanske har hört talas om viktminskningskirurgi, även kallad bariatrisk kirurgi, som har visat sig vara effektiv för viktminskning och förbättring av ämnesomsättningen. Men är det rätt för dig?
I den här guiden lär vi dig om de potentiella fördelarna och nackdelarna med viktminskningsoperationer – och om näringens terapeutiska roll.
Vad är viktminskningskirurgi?
Viktminskningskirurgi, även känd som bariatrisk kirurgi, är en stor operation som förändrar magens och tarmens anatomi. Det gör det svårare att äta och smälta stora mängder mat.
Kirurgerna utför bariatrisk kirurgi med titthålsteknik (laparoskopi) genom att göra flera små snitt genom vilka de för in en kamera och alla verktyg för att operera.
De två vanligaste operationerna är gastric bypass och gastric sleeve. Som namnet antyder ”passerar” gastric bypass förbi magsäcken och den övre tunntarmen. Kirurgen skapar under detta ingrepp en mindre mage.
Vid gastric sleeve-operationen minskar läkarna magsäckens storlek och struktur så att den liknar matstrupen, utan att man behöver skapa en ny mage eller passera en del av tarmarna.
Gastric bypass är en längre och mer komplicerad operation jämfört med gastric sleeve. Även om gastric bypass kan ge en större viktnedgång är resultaten inkonsekventa.
Nyare, mindre invasiva alternativ är uppblåsbara ballonger, trattar eller stentar som placeras i magsäcken. Dessa ingrepp syftar till att minska magsäckens storlek eller funktion. Eftersom dessa tekniker är nya är uppgifterna om deras långsiktiga framgång begränsade.
Viktminskningskirurgi, även känd som bariatrisk kirurgi, begränsar magsäckens storlek (både sleeve- och bypassoperation) och förmågan att ta upp näringsämnen (bypassoperation). Vissa tekniker (bypass) innebär också att man passerar förbi den övre delen av tunntarmen. Gastric bypass- och gastric sleeve-operationer är de vanligaste ingreppen.
Framgång i viktminskning med kirurgi
Både gastric bypass och gastric sleeve är effektiva för viktminskning. En randomiserad studie visade att gastric bypass-patienter bibehöll en viktnedgång på 24 procent tre år efter operationen, medan gastric sleeve-patienter bibehöll en viktnedgång på 21 procent.
En annan studie av 417 patienter som genomgått gastric bypass rapporterade 35 procent viktminskning från utgångsläget efter två år. Patienterna gick upp i vikt igen men bibehöll 27 procent viktminskning efter 12 år.
Större delen av evidensen överensstämmer med dessa studier och visar på en betydande viktnedgång med bariatrisk kirurgi.
Det är dock inte alla patienter som upplever framgång. I en översiktsartikel uppskattas misslyckandet av gastric bypass till 20-35 procent. Misslyckande definierades som en viktminskning på mindre än 50 procent eller ett BMI på mer än 35.
Dessutom är det vanligt med viktökning 18 månader efter operationen, och cirka 50 procent av patienterna återfår viss vikt.
Viktminskningskirurgi är ett effektivt sätt att gå ner 25-30 procent av sin grundvikt och hålla den nere i 12 år. De flesta patienter har framgång på lång sikt, men vissa lyckas inte uppnå en ”hälsosam vikt” efter operationen. Det är vanligt att man återfår viss vikt efter 18 månader.
Metaboliska fördelar av viktminskningskirurgi
Förutom viktnedgång ger bariatrisk kirurgi stora fördelar för den metaboliska hälsan, så mycket att många läkare numera kallar det för ”metabolisk kirurgi”.
I en inflytelserik studie som undersökte effekterna av bariatrisk kirurgi på typ 2-diabetes slumpades 150 patienter med detta tillstånd och ett genomsnittligt hemoglobin A1c (HbA1c) – ett mått på genomsnittligt blodsocker – på 9,3 procent (de flesta riktlinjer rekommenderar en målnivå på under 7 procent) in i tre grupper: enbart diabetesmedicinering, gastrisk bypass-kirurgi eller gastric sleeve-procedur.
Efter tre år fann forskarna ett HbA1c på mindre än 6,0 procent hos endast 5 procent av patienterna med medicinsk behandling, jämfört med 38 procent av patienterna med gastric bypass och 24 procent av patienterna med gastric sleeve. Operationspatienterna uppnådde också en mycket större viktnedgång, 24 procent av den ursprungliga kroppsvikten jämfört med bara 4 procent för den medicinska behandlingsgruppen.
I en randomiserad studie rapporterades att typ 2-diabetes hade försvunnit med mellan 25 och 50 procent tio år efter operationen.
Varför är detta fallet? Även om vi inte förstår alla mekanismer fullt ut har vi lärt oss att en förändring av tarmens anatomi genom kirurgi leder till förändringar i: mängden näringsämnen som kan konsumeras i en enda session, hastigheten med vilken näringsämnena rör sig genom tarmarna, produktionen av tarmhormoner som reglerar blodsocker och aptit samt tarmmikrobiomet. Alla dessa mekanismer bidrar sannolikt till den tydliga förbättringen av blodsockernivåerna innan någon meningsfull viktnedgång inträffar.
Att gå ner i vikt och hålla den nere är fortfarande viktigt för att bibehålla diabetesförbättringen, och det finns studier som tyder på att de metabola fördelarna med bariatrisk kirurgi följer väl med långvarig viktminskning.
I en liten studie matchades patienter med 18 procent viktminskning genom livsstilsintervention med liknande patienter som förlorat 18 procent av sin vikt genom bariatrisk kirurgi. Resultaten rapporterade ingen skillnad i insulinkänslighet mellan grupperna, vilket tyder på att mängden viktnedgång var viktigare än andra mekanismer som är oberoende av viktnedgång.
Men alla operationer är inte likadana. I en studie rapporterades till exempel att de som genomgick gastric bypass hade en större grad av diabetesremisson efter sju år jämfört med de som genomgick gastric banding.
Hur är det med livslängden?
Kan viktminskningskirurgi, med förbättrad viktminskning och diabetesremisson, hjälpa patienter att leva längre? Nuvarande bevis tyder på det.
I en svensk studie rapporterades en 24-procentig relativ minskning av dödsfall efter 10 år hos dem som opererades jämfört med en kontrollgrupp.
Och en metaanalys från 2020 visar att mortaliteten minskade med 38 procent för dem som opererades.
Det fanns dock en drastisk skillnad i viktnedgång mellan de kirurgiska grupperna och kontrollgrupperna i dessa analyser.
I den svenska studien förlorade till exempel operationsgruppen i genomsnitt 24 procent av sin kroppsvikt, medan kontrollgruppen ökade lite i vikt. Det är okänt om det skulle ha funnits någon fördel för livslängden för patienter som genomgått en viktminskningsoperation jämfört med en grupp som uppnått en liknande viktnedgång genom kost och livsstil.
Vi kan dra slutsatsen att viktminskningsoperationer kan förbättra mortalitet och viktminskning samt metabolisk hälsa. Men vi kan inte säga om kirurgi har ytterligare fördelar jämfört med liknande metaboliska förbättringar och viktförbättringar som uppnås på annat sätt.
Viktminskningskirurgi är effektiv när det gäller att förbättra blodsockerkontrollen och till och med att vända eller avhjälpa typ 2-diabetes. De omedelbara fördelarna är sannolikt oberoende av viktnedgång, men de långsiktiga fördelarna tenderar att följa viktnedgången.
Studier tyder på att livslängden har förbättrats efter bariatrisk kirurgi, men det är okänt om personer som uppnår en liknande och varaktig viktnedgång på andra sätt kommer att få liknande förbättringar i livslängd.
Näringens roll
Näring i sig själv – särskilt näring med låg kolhydrathalt – kan vara ett effektivt sätt att uppnå en betydande viktminskning. För dem som genomgår en viktminskningsoperation spelar näringen en viktig roll både för att förbereda sig inför operationen och för att förbättra den långvariga framgången efter operationen.
Det är ingen hemlighet att vissa människor återfår en betydande mängd vikt efter en viktminskningsoperation.
I regel hjälper det att se viktminskningsoperationen som en introduktion till en ny livsstil. Operationen hjälper till att snabbt gå ner i vikt, men patienterna kan hålla vikten nere genom smarta livsstilsval.
Stöd kring kosten behövs inte bara efter operationen.
Lyckligtvis kan patienterna förbättra fettlever med några dagar till några veckor av kostförändringar. Studier av strikta lågkaloridieter bekräftar dessa resultat, även om studier av lågkolhydratkost som en intervention före kirurgi inte har genomförts.
Långsiktig näringsbehandling
Långsiktig brist på mikronäringsämnen eller till och med proteinbrist kan vara ett problem efter en viktminskningsoperation.
Officiella riktlinjer för kliniker rekommenderar att alla patienter genomgår en näringsscreening före och efter en operation och att kliniker förskriver kosttillskott beroende på vilken typ av operation som utförts. Dessa vitamin- och mineraltillskott kan behövas hela livet, beroende på operationstypen.
Till exempel förekommer järn- och B12-vitaminbrist hos upp till 50 procent av patienterna som genomgår gastric bypass-kirurgi, medan detta är mycket mindre vanligt med andra kirurgiska tekniker.
Brist på D-vitamin, kalcium och protein kan uppstå vid alla viktminskningsoperationer, även om det är mindre vanligt än järn- och B12-vitaminbrist.
Många experter rekommenderar att man ser till att patienterna äter tillräckligt med protein för att få en långsiktig hälsa.
Näringen spelar en viktig roll före och efter operationen. Även om det inte finns några studier som jämför lågkolhydratkost med annan kost efter viktminskningsoperationer, tyder bariatriska kirurgers kliniska erfarenhet på att lågkolhydratkost är en effektiv och hållbar kost.
Alla kostplaner bör syfta till att förebygga protein-, vitamin- och mineralbrist.
Komplikationer vid bariatrisk kirurgi
Komplikationsfrekvensen för viktminskningsoperationer har minskat dramatiskt. Detta beror delvis på erfarenhet och delvis på övergången till titthålsteknik.
På vissa institutioner var mortaliteten så hög som 5 procent. I litteraturen anges en dödlighet på mellan 0,03 och 0,2 procent.
Många erfarna kirurger, däribland dr. Ortiz och Sweeney, har aldrig upplevt något dödsfall som orsakats av operationen.
De allvarligaste komplikationerna, inklusive allvarliga blödningar, behov av akut omoperation eller livshotande infektioner, är också sällsynta och drabbar mindre än 1 procent av patienterna.
En studie av mer än 33 000 patienter visade att efter tre år fanns mindre allvarliga komplikationer, som exempelvis återoperation utan akut behov, hos 9 procent av patienterna med gastric sleeve och 12 procent av patienterna med gastric bypass.
Långsiktiga komplikationer kan också uppstå. Till exempel kan halsbränna, även kallad gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), vara ett vanligt problem efter en gastric sleeve-operation. Diarré är också ett vanligt klagomål, särskilt efter för stora måltider eller efter att ha ätit vissa utlösande livsmedel.
Allvarliga kirurgiska komplikationer har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Mindre komplikationer som GERD eller diarré kan förekomma och kräver ofta livslång uppmärksamhet efter operationen.
Är viktminskningskirurgi bättre än kost och livsstil?
Enligt publicerade studier är viktminskningskirurgi betydligt effektivare för viktminskning och diabeteshantering än traditionella livsstilsinterventioner.
De livsstilsinterventioner som undersökts är dock traditionella fettsnåla, kaloriräknade dieter – tillsammans med råd om ökad motion.
Med andra ord är de traditionella råden ”ät mindre, rör på dig mer, fettsnålt” den livsstil som forskarna jämför med kirurgi.
Look AHEAD-studien visar på begränsningarna med en strategi med låg fetthalt och låg kalorihalt.
Efter fyra års intensiv livsstilsintervention tappade deltagarna endast 5 procent av sin kroppsvikt, vilket är mycket mindre än de 25 procent som ofta rapporteras i studier med viktminskningskirurgi.
I en separat studie jämfördes viktminskningsoperationer med en livsstilsintervention som var utformad för att efterlikna Look AHEAD-interventionen.
Efter fem år fann författarna att de som randomiserats till gastric bypass i genomsnitt hade tappat 22 procent av sin startvikt och att 55 procent av dem hade ett HbA1c-värde på mindre än 7 procent. Livsstilsgruppen tappade i genomsnitt 10 procent av sin startvikt – dubbelt så mycket som i den ursprungliga Look AHEAD-studien – men endast 14 procent uppnådde ett HbA1c-värde på mindre än 7 procent.
De bättre resultaten i operationsgruppen hade ett pris, eftersom de hade 66 allvarliga biverkningar jämfört med 28 i livsstilsgruppen.
Kan en strikt lågkolhydratkost ge bättre resultat? I en icke-randomiserad studie där personer med typ 2-diabetes behandlades med ketogen kost konstaterades en genomsnittlig viktnedgång på 10 procent efter två år.
Men studien rapporterade också att 53 procent av deltagarna uppfyllde kriterierna för att ha vänt diabetes, vilket definierades som ett HbA1c på mindre än 6,5 procxent utan andra diabetesmediciner än metformin. Dessa metabola förbättringar kan jämföras med dem som rapporterats för gastrisk bypass-kirurgi.
Den här studien med ketogen kost visar att den totala viktminskningen inte är det enda möjliga målet. Förbättrad metabolisk hälsa, reversering av typ 2-diabetes och eliminering av behovet av mediciner kan uppnås genom livsstil.
Om livsstilsinterventioner ger mindre viktnedgång än kirurgi men kan ge liknande fördelar för den metaboliska hälsan, gör det dem då likvärdiga ur ett hälsoperspektiv? Detta är en fråga som patienterna kanske vill diskutera med sin läkare när de överväger att göra en viktminskningsoperation.
Studier visar att bariatrisk kirurgi är effektivare än traditionella livsstilsinterventioner för viktminskning, även om risken för kirurgiska komplikationer ökar. Hittills har sådana studier fokuserat på interventioner med låg fetthalt och låg kalorihalt.
Separat evidens tyder på att en intervention med strikt lågkolhydrathalt kan ge sämre viktnedgång men metabola hälsoresultat som liknar bariatrisk kirurgi, men en direkt jämförelse mellan de två strategierna har ännu inte genomförts.
Viktminskning med en kostnad
Försäkringstäckning och priser för kontant betalning för bariatrisk kirurgi varierar beroende på bostadsort och försäkringstyp. I USA är den genomsnittliga kostnaden för en gastric sleeve-operation cirka 15 000 dollar och för en gastric bypass cirka 23 000 dollar.
Försäkringstäckningen för verksamheten har förbättrats med tiden. Många försäkringsbolag täcker det mesta av kostnaden, med en egenavgift som varierar från 0 till 5 000 dollar. Försäkringsbolagen kräver vanligtvis också att patienterna tidigare har försökt med livsstilsinterventioner och att de uppfyller något av följande kriterier:
- BMI över 40, eller
- BMI över 35 med andra viktrelaterade tillstånd som sömnapné, typ 2-diabetes eller högt blodtryck som inte kontrolleras med läkemedel.
Återhämtningstiden har också förbättrats i och med övergången till titthålskirurgi. De flesta patienter kan gå hem inom en till två dagar efter operationen och återuppta normala aktiviteter inom två till fyra veckor.
Som med alla specialiserade operationer är det klokt att söka sig till en erfaren kirurg. Bariatriska kirurger bör vara skickliga på att utföra operationen, men också på att ge råd och stöd efter operationen. En studie visade att många patienter kände sig övergivna och ensamma efter operationen.
Doktorer betonar vikten av långsiktig uppföljning och uppmuntrar alla patienter att söka en kirurg som ger tillräckligt stöd och uppföljning efter operationen.
När man överväger att göra en viktminskningsoperation är det viktigt att tänka på kostnaderna. Försäkringen täcker kanske eller kanske inte, och även om den täcker den kan det vara en betydande egenavgift. Priserna i USA är i genomsnitt mellan 15 000 och 25 000 dollar beroende på verksamheten.
Det är också viktigt att ta hänsyn till behovet av ledighet från arbete, familjeförpliktelser och sociala aktiviteter för att återhämta sig.
Säkerställ slutligen att din kirurg är erfaren och erbjuder uppföljning och stöd före och efter operationen.
Bör du genomgå bariatrisk kirurgi?
Det är ett personligt beslut om man ska genomgå bariatrisk kirurgi eller inte. Men för dem som inte kan hitta en effektiv och hållbar lösning enbart med hjälp av livsstil är viktminskningsoperationer något att överväga. De kirurgiska komplikationerna fortsätter att minska med tiden, och evidensen stöder de betydande fördelarna med viktnedgång och metaboliska förbättringar.
Kostnaden är fortfarande en faktor. För vissa är försäkringsskyddet utmärkt och det är inget problem att betala för bariatrisk kirurgi, men för andra kan detta förfarande vara omöjligt att genomföra.
Tänk på att kirurgi inte är en fristående behandling. Kost- och livsstilsförändringar är nödvändiga för att uppnå bästa resultat på lång sikt. Viktminskningskirurgi är inte ett ”botemedel” som gör att patienterna kan gå ner i vikt och sedan återgå till att äta vad och när de vill.
I stället är det en introduktion till en ny livsstil som ger patienterna ett dramatiskt försprång. Därefter är det upp till patienterna att bygga upp en livsstil som gör det möjligt för dem att bibehålla sin metaboliska hälsa.
Tyvärr är strikt lågkolhydratkost och periodisk fasta ännu inte allmänt accepterade inom läkarkåren och viktminskningsvärlden. I många fall kan strikt lågkolhydratkost räcka för att förbättra vikt och metabolisk hälsa utan viktminskningsoperation.
Faktum är att många kliniker råder patienter att välja viktminskningskirurgi, eftersom de tror att de har provat allt, när deras patienter inte har provat lågkolhydratkost eller periodisk fasta.
