Det finns luriga kemikalier i mat, vatten och miljö vilka förhindrar dig från att minska i vikt. Så här identifierar och undviker du dem för att enklare gå ner i vikt.
Om viktminskning vore så enkelt som att enbart äta mindre och motionera mer, skulle alla vara smala. Men ny forskning visar att balansgången mellan de kalorier som går in respektive ut ur kroppen inte alltid fungerar.
Kemikalier som orsakar viktökning finns överallt. De finns i mat, vatten och miljön och kan främja viktökning och fettlagring oavsett hur lite du äter eller hur mycket du tränar.
Kemikalier som orsakar viktökning kallas obesogener och utgörs av hormoner och bekämpningsmedel som återfinns i konventionellt kött, produkter, plastförpackningar, tillsatser i processerade livsmedel och till och med hushållsrengöringsmedel.
De flesta har endokrinstörande effekter och efterliknar kroppens naturliga hormoner och stör den normala hormonproduktionen på ett sätt som uppmuntrar till viktökning och fettlagring.
Dessa fettkemikalier har visat sig främja insulinresistens, utlösa inflammation och oxidativ stress, påverka sköldkörtelmetabolismen, störa aptitregleringen, skada mitokondrierna (cellens energiproducenter) och bilda fettceller.
Forskning tyder även på att dessa ”kemiska kalorier” kan vara mer relevanta vid viktminskning än energikalorier. Dussintals studier associerar obesogen exponering med viktökning, fettlagring och fetma.
Hormonstörande ämnen ökar även risken för cancer, reproduktionsproblem, immun- och andningsproblem och andra allvarliga tillstånd.
Men det är betydligt mer komplicerat än att övergå till ekologisk kost eller bli vegan. Vanliga äpplen och sallad kan till exempel innehålla fler hormonstörande ämnen än gräsbetade ekologiska hamburgare. Och de ekologiska bönorna du köper kan vara förpackade i burkar som innehåller bisfenol A (BPA), en kraftfull hormonstörande förening som uppmanar kroppen att lagra fett.
Minska din exponering, underlätta för kroppen att bli av med fettfrämjande gifter, stöd din viktminskningsrutin och minska sjukdomsrisken med följande enkla strategier:
1. Öka ditt grönsaksintag
Broccoli, grönkål och andra korsblommiga växter är rika på fytokemikalier som minimerar effekten av östrogena föreningar. Samma sak med lök, vitlök, bär och andra frukter och grönsaker.
Konventionella produkter innehåller mängder av hormonstörande bekämpningsmedel och svampmedel. Men om det blir för dyrt för dig att handla enbart ekologiskt kan du, genom att undvika de mest besprutade produkterna, minska exponeringen av bekämpningsmedel med så mycket som 80 procent.
Välj alltid ekologiska versioner av följande: jordgubbar, grönkål och bladgrönsaker, nektariner, äpplen, vindruvor, körsbär, persikor, päron, paprika, selleri och tomater.
2. Sluta använda plast
Plastfolie, plastflaskor, matlådor, avhämtningslådor och till och med duschdraperier tillhör de vanligaste källorna av hormonstörande kemikalier som leder till fettlagring i kroppen.
Påbörja din plastavvänjning så här: använd pyrex- eller bambuprodukter vid matförvaring, välj restauranger som använder sig av miljövänliga avhämtningsförpackningar och byt ut ditt duschdraperi av plast mot ett i tyg.
3. Svettas ut dem
Ångbastu, bastu och andra värmeterapier främjar svettning vilket påskyndar avlägsnandet av gifter och viss forskning visar att bastubehandling kan förbättra kroppens utsöndring av bly, kvicksilver och andra tungmetaller och fettlösliga gifter.
4. Avlägsna burkarna
Dina ekologiska kikärter och din kokosmjölk är förmodligen förpackade i burkar med kemikalisk, hormonstörande beläggning på insidan som orsakar viktökning.
Gör dig av med burkarna, koka torkade bönor från grunden, använd frysta grönsaker i påsar och köp tomatsås och andra konserver i glasburkar.
Gör dessutom din egen kokosmjölk (det är enkelt): mosa osötad kokosnöt med filtrerat vatten och sila därefter genom en ostduk eller en nötmjölkspåse.
5. Ät rätt kött
Konventionellt odlat nötkött, fågel- och griskött innehåller ofta tillsatta naturliga och syntetiska hormoner och steroider vilket associeras med viktökning och fetma.
Men vegoburgare kanske inte heller utgör det bästa alternativet. De flesta innehåller sojaprotein som är rikt på naturligt förekommande östrogen vilka kan påskynda bildandet av fettceller och andra tillsatser.
Om du äter kött, välj ekologiskt, gräsbetat eller sorter som inte behandlats med hormontillsatser. Använd köttersättning som en tillfällig lösning och inte daglig mat.
6. Filtrera (allt) vatten
Kranvatten innehåller bekämpningsmedel, läkemedelsrester, fluor och andra gifter. Viss forskning visar att dricksvattnet är exponerat för hormonstörande kemikalier.
Investera i ett högkvalitativt filter som rensar bort en mängd olika föroreningar. Eftersom många gifter kan absorberas via huden, bör du även installera ett filter i badkaret eller duschen, alternativt överväga ett filtreringssystem för hela huset.
7. Ta med egen flaska
Vattenflaskor av plast är en av de vanligaste kemikaliekällorna och frigolitmuggar innehåller styren, en hormonstörande substans associerad med cancer. Skippa skumplasten och ta med egen kaffekopp i rostfritt eller keramiskt material för påfyllning av varma drycker när du är på språng.
Låt dig inte luras av ”kemikaliefria” vattenflaskor. Nya studier visar att de flesta plaster släpper ut östrogena kemikalier som orsakar viktökning. Skaffa en vattenflaska i rostfritt stål och fyll den med ditt filtrerade vatten.
8. Var uppmärksam på mejeriprodukter
Konventionella mejeriprodukter innehåller vanligtvis bekämpningsmedel och hormontillsatser. I en forskningsöversikt från 10 olika universitetsforskningar, associerades hormoner från mjölkkor med ökad risk för fetma.
Även obehandlad mjölk, ost och yoghurt innehåller mängder av naturligt förekommande östrogener som kan störa kroppens system.
Men växtbaserade alternativ är inte alltid bättre: mjölk och yoghurt gjorda på soja innehåller naturligt förekommande östrogena fytokemikalier.
Om du äter mejeriprodukter, välj endast ekologiska varianter från djur som fötts upp på naturliga betesmarker och som inte hormonbehandlats.
Håll dig till växtbaserad mjölk eller yoghurt framställd av nötter, frön eller kokosnöt snarare än soja.
9. Fyll på skafferiet
Processerade och förpackade livsmedel är sannolikt fulla av varierande obesogena föreningar, inklusive bekämpningsmedel och glukossirap (HFCS) som visat sig påverka de hormoner som reglerar aptit och främjar fettlagring.
Mikrovågspopcorn innehåller PFOA (perfluoroktansyra), en hormonstörande kemikalie som också associeras med tumörtillväxt.
Släng processerade livsmedel och fyll istället på med torkade bönor, spannmål och ekologiska, tillsatsfria godsaker.
Och skippa kvittot vid betalningen. Många innehåller höga halter av BPA som kan överföras via huden.
10. Var selektiv med fisk och skaldjur
Fisk och skaldjur, särskilt tonfisk, makrill och svärdfisk innehåller synnerligen hormonstörande tungmetaller som kvicksilver och bly.
Likaså innehåller odlad fisk sannolikt rester av bekämpningsmedel, antibiotika och andra fettbefrämjande kemikalier som orsakar viktökning (tonfisk på burk).
Välj säker fisk och skaldjur: sardiner, krabba, havskatt, flundra, kolja och ansjovis har lägre halter kvicksilver och andra gifter. Välj vildfångade eller ansvarsfullt odlade sorter.
11. Städa huset
Konventionella tvålar, tvättmedel, torkdukar och hushållsrengöringsmedel innehåller en mängd obesogena föreningar. Flertalet är parfymerade med kemiska doftämnen innehållande hormonstörande ftalater. Detsamma gäller doftande kroppsvårdsprodukter (som dessutom innehåller mängd parabener, ett hormonstörande konserveringsmedel).
Välj naturliga, växtbaserade eller ekologiska hushållsrengöringsmedel och hygienprodukter befriade från parabener och kemikalier och som endast är doftsatta med eteriska oljor utan tillsatser.
12. Förstärk med kosttillskott
Hjälp kroppen avlägsna lagrade obesogener och läka skador med vetenskapligt grundade kosttillskott. Kurkumin, svart rädisa, N-acetyl-cystein (NAC), vitlöksextrakt och maskrosrot för att nämna några. Dessutom har samtliga visat sig främja kemisk avgiftning samtidigt som de skyddar mot inflammation, oxidativ stress och giftframkallade cellskador.
